lämning

Svenska

Substantiv

Böjningar av lämning	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	lämning	lämningen	lämningar	lämningarna
Genitiv	lämnings	lämningens	lämningars	lämningarnas

lämning

1. rest; kvarleva; något som efterlämnats

   Etymologi: Verbalstubstantiv av lämna. Jämför danska och norska levning.

   Besläktade ord: efterlämning, kvarlämning

Översättningar

rest

• franska: restes ^(fr) m pl
• tyska: Überbleibsel ^(de) n, Erbe ^(de) n