manke

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av manke  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ manke manken mankar mankarna
Genitiv mankes mankens mankars mankarnas
manken hos en häst (det markerade området)

manke

  1. det högsta områdetfyrfota djurs rygg, alldeles bakom halsen, där skulderbladen sitter
    Sammansättningar: mankhöjd
    Fraser: lägga manken till

Översättningar

[redigera]