rygg

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Wikipedia har en artikel om:
rygg

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av rygg  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ rygg ryggen ryggar ryggarna
Genitiv ryggs ryggens ryggars ryggarnas
rygg (bakre del av kropp)

rygg

  1. bakre del av kropp från spets i svansbenet upp till nacken; även om vissa föremål, t.ex. klädesplagg, bok, stol
    Hon kliade honom på ryggen.
    Jag tror jag skall måla ryggen på stolen grå.
    Sammansättningar: handrygg, stolsrygg, ryggbast, ryggmärg, ryggrad, ryggradsdjur, ryggskott, ryggsäck, ryggtavla, ryggvärk
    Synonymer: rigg (orsamål)
  2. ås, bergskam, krön, vanligen i form av bergsrygg
    Sammansättningar: fjällrygg
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Fraser: bakom ryggen på, binda ris åt egen rygg, ge råg i ryggen, ha ryggen fri, ha råg i ryggen, hålla någon om ryggen, inte röra någon i ryggen, kröka ryggen, lägga benen på ryggen, ta rygg på, vända någon ryggen, vända ryggen till
Se även: rygga

Översättningar[redigera]

Bokmål[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av rygg  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ rygg ryggen rygger ryggene
Genitiv ryggs ryggens ryggers ryggenes

rygg u

  1. rygg

Bottniska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av rygg  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ rygg ryggjen ryggj ryggja
Dativ   ryggjom   ryggjom

rygg m

  • uttal: /rɪ́ɡː/ (Luleå)
  1. (anatomi) rygg
  2. späd telning av gran eller en, varmed takveden på kroppåsen sammanhålles därigenom att sådana ryggar inträdas genom de på takvedens övre ända borrade hål
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av fornnordiska hryggr.
Sammansättningar: ryggás