mantel

Svenska

Substantiv

Böjningar av mantel	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	mantel	manteln	mantlar	mantlarna
Genitiv	mantels	mantelns	mantlars	mantlarnas

mantel (dräkt) från 1823

mantel

1. enkelt, ärmlöst klädesplagg som bärs utanpå andra kläder

   Synonymer: cape

2. hölje på vapen eller ammunition

   Sammansättningar: mantelrörelse

3. (geologi) del av en jordlik stenplanets (däribland jordens) inre som ligger mellan kärnan och skorpan
4. omslutande organ hos blötdjur

Etymologi: Av fornsvenska mantel, av latinska mantēllum, diminutiv av mantum.

Besläktade ord: mantla

Översättningar

enkelt, ärmlöst klädesplagg som bärs utanpå andra kläder

• engelska: cloak ^(en), cape ^(en)
• franska: manteau ^(fr) m
• italienska: mantello ^(it) m
• polska: peleryna ^(pl) f
• tyska: Cape ^(de) n, Umhang ^(de) m

del av en jordlik stenplanets inre

• engelska: mantle ^(en)
• franska: manteau ^(fr) m
• polska: płaszcz ^(pl) m

Fornfranska

Substantiv

mantel m

1. (kläder) mantel

   Etymologi: Av senlatin mantēllum, diminutiv av latinska mantum.

Fornsvenska

Substantiv

mantel m

1. variantform till mantol

Spanska

Substantiv

Böjningar av mantel	Singular	Plural
Maskulinum	mantel	manteles

mantel m

1. bordsduk, duk