megin

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Fornnordiska[redigera]

Substantiv[redigera]

megin n (oräknebart)

  1. makt, styrka, kraft
  2. (i sammansättningar) huvuddel, huvudsak, essens, kärna; huvud-
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av urgermanska *maginą (”makt, kraft”).