ner

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även nêr.

Svenska[redigera]

Adverb[redigera]

ner

  1. till en lägre position
  2. till en annan position, som oftast kan antas vara lägre i något sammanhang, ofta på karta
    Jag ska ner till Stockholm i helgen.
    Skicka ner honom till affären så får vi nåt att äta.
    Ska du ner på stan?
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan. Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Sammandragning av neder.
Användning: Varianten ner är vanligast i talet och anses ofta vara något vardagligare och mer talspråksnära än ned. Båda varianterna förekommer i skrift, med skillnaden att ned anses lämpligast i formellare texter. Ned kan möjligen anses vara för formell i vardagligare sammanhang, men är annars den variant som anses vara mest neutral i skrift. Varianten neder anses idag föråldrad, men återfinns fortfarande i vissa sammanhang som i sammansättningarna nederbörd och nederlag.
Antonymer: upp
Varianter: ned (mer formellt), neder (ålderdomligt)
Besläktade ord: neråt (nedåt), nerifrån (nedifrån), nere

Översättningar[redigera]

Bottniska[redigera]

Preposition[redigera]

ner

  1. hos
    Ég vær ner n Erk’ Ersa.
    Jag var hos Erik Eriksson.
    Etymologi: Av fornnordiska nær.
    Synonymer: nest

Adjektiv[redigera]

Böjningar av ner  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Mask.
Fem.
ner
Neutrum nert
Bestämd singular ner nermene nermest
Plural ner nermest
Predikativt
Singular Mask.
Fem.
ner
Neutrum nert nermene nermest
Plural ner

ner

  • uttal: /neːr/; kompar. /nemːene/; sup. /nemːɛst/
  1. nära, intill
    nermstgrænn
    den närmaste grannen
    Etymologi: Av fornnordiska nær.
    Sammansättningar: nerliggin, nerhendelig, nerhendes