upp

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även Upp.

Svenska[redigera]

Adverb[redigera]

upp

  1. (dynamiskt) till en högre position; mot ett högre plan eller en högre nivå
    Jag kastade upp tre bollar men lyckades att fånga igen bara en, de övriga två föll ner på marken.
    Antonymer: ned, ner
    Besläktade ord: uppe (statiskt)

Sammansättningar[redigera]

Översättningar[redigera]

Verbpartikel[redigera]

upp

  1. från liggande till stående läge
    Hon satte sig upp.
    Klockan är åtta, dags att kliva upp
  2. från slutet till öppet läge
    Dansösen rev upp hela kjolen på en spik.
  3. allmänt perfektiverande verbpartikel - i denna användning ibland utbytbart mot ned eller ner
    Vi delade upp päronen mellan oss
    Vem skall ringa upp honom?
    Jag har skrivit upp det i anteckningsblocket. (även: skrivit ned eller skrivit ner ned samma betydelse)
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Sammansättningar: (fasta partikelverb) uppdatera, uppfatta
Fraser: (lösa partikelverb) göra upp, slå upp
Varianter: opp (vardagligt i vissa dialekter)

Bottniska[redigera]

Adverb[redigera]

upp

  • uttal: /ʊpʰː/ (Hössjö, Umeå, Skellefteå); /ʉpʰː/ (Luleå); /ɒʊpː/ (Kalix)[1]
  1. upp
    Ér e na’nn sum ska itas upp?
    Är det någon som ska ätas upp? (sa karln, då hunden skall)
    Etymologi: Av fornnordiska upp.
    Sammansättningar: uppá, uppett’, uppfyr, uppgjerð, uppí, uppligu, uppnið, uppniðá
    Fraser: bira upp, gjera upp, ýr’ upp

Adjektiv[redigera]

upp

  1. öppen

Isländska[redigera]

Adverb[redigera]

upp

  1. upp
    Besläktade ord: uppi

Källor[redigera]