nobel

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även Nobel.

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av nobel  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum nobel noblare  
Neutrum nobelt
Bestämd
singular
Maskulinum noble noblaste
Alla nobla
Plural nobla
  Predikativt
Singular Utrum nobel noblare noblast
Neutrum nobelt
Plural nobla
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning (nobelt)?

nobel

  1. förnäm, fin, ståtlig
  2. ädel, storsint
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Belagt i svenska språket sedan 1641, av franska noble med samma betydelse (därav även engelska noble), av latinska nobilis (”känd, berömd, ansedd, förnäm, av högre börd”), av äldre gnobilis, ("som går att känna till"), av gnoscere ("veta, känna"), av den urindoeuropeiska roten *gno- (jämför med bland andra engelska know, grekiska gignōskein, "lära känna", och därav gnōsis (därav gnosis, diagnos, prognos), samt ryska знать, (znat, "veta").

Översättningar[redigera]

Se även[redigera]

Polska[redigera]

Substantiv[redigera]

nobel m

  1. nobelium

Tyska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av nobel 
Predikativa former
Positiv nobel
Komparativ nobeler
Superlativ am nobelsten

nobel

  1. gentil, nobel