noll

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Räkneord[redigera]

noll

  1. talet och siffran 0, vars värde ligger mellan de negativa och de positiva talen på tallinjen och som ofta betecknar icke-förekomst
    I matematiken måste talet noll behandlas med en särskild insikt.
    Tal större (eller mindre) än noll sägs vara positiva (respektive negativa), men talet noll självt är varken positivt eller negativt.
    Besläktade ord: nolla, nollte
    Fraser: spräcka nollan
  2. (i en mer allmän betydelse om något utan värde)
    Hans helhjärtade engagemang värderades tråkigt nog till noll.
    Hon hade noll koll på trafiksituationen.
    Fraser: kamma noll
    Besläktade ord: nollning
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Sammansättningar: nollavtal, nollbud, nolledare, nollekvivalens, nollekvivalent, nolleperiod, nollgradig, nollgräns, nollkupongare, nollmeridian, nollning, nollnolltalet, nollpunkt, nollresultat, nollskild, nollspant, nollstreck, nollställa, nollställd, nollställe, nollställning, nollsummespel, nolltaxa, nolltaxera, nolltaxerare, nolltid, nolltillväxt, nolltolerans, nollvision, nollårig, nollåring, nollåtta, nolläge, nollösning
Etymologi: Räkneordet finns belagt i svenskan sedan 1716, av latinska nullus (”ingen; värdelös”), av ne ("inte") + ullus ("någon").

Översättningar[redigera]

Svensk romani[redigera]

Räkneord[redigera]

noll

  1. noll, siffran 0