Hoppa till innehållet

noll

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Räkneord

[redigera]

noll

  1. talet och siffran 0, vars värde ligger (exakt) över de negativa talen och under de positiva talen på tallinjen, och som generellt (i mer allmän betydelse) betecknar icke-förekomst eller något annat utan (existerande) värde
    I matematiken måste talet noll behandlas med en särskild insikt.
    Talet 0 (noll) är enda talet som varken är positivt eller negativt.
    Hans helhjärtade engagemang värderades tråkigt nog till noll.
    Hon hade noll koll på trafiksituationen.
    Subtraktion av ett och samma tal, exempelvis 5 minus 5, är alltid lika med noll.
    Besläktade ord: nolla, nollte, nollning
    Fraser: spräcka nollan, kamma noll
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Sammansättningar: nollavtal, nollbud, nolledare, nollekvivalens, nollekvivalent, nolleperiod, nollgradig, nollgräns, nollkupongare, nollmeridian, nollnolltalet, nollpunkt, nollresultat, nollskild, nollspant, nollstreck, nollställa, nollställd, nollställe, nollställning, nollsummespel, nolltaxa, nolltaxera, nolltaxerare, nolltid, nolltillväxt, nolltolerans, nollvision, nollårig, nollåring, nollåtta, nolläge, nollösning
Etymologi: Räkneordet finns belagt i svenskan sedan 1716, av latinska nullus (”ingen; värdelös”), av ne ("inte") + ullus ("någon").

Översättningar

[redigera]

Svensk romani

[redigera]

Räkneord

[redigera]

noll

  1. noll, siffran 0