Hoppa till innehållet

orolighet

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av orolighet  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ orolighet oroligheten oroligheter oroligheterna
Genitiv orolighets orolighetens oroligheters oroligheternas

orolighet u

  1. upplopp, tillstånd av oro (i samhället)
    Etymologi: Ordet finns belagt i språket sedan 1500-talets början, som fornsvenska orolikhet.[1]
    Se även tesaurus: Hot, Fruktan, Överkänslighet, Känsla, Genstörtighet, Strid, Tvedräkt
    Se även tesaurus: Tvivel, Skakning, Våldsamhet, Kraftyttring, Rubbning, Oordning

Översättningar

[redigera]

Källor

[redigera]
  1. Svensk ordbok: "orolighet"