plats

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av plats  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ plats platsen platser platserna
Genitiv plats platsens platsers platsernas

plats

  1. avgränsat område; även mer abstrakt
    Jag har hittat en plats att slå upp tältet på.
    Han visste sin plats i livet.
    Har ni bestämt tid och plats för mötet?
    Sammansättningar: ankarplats, arbetsplats, badplats, brottsplats, båtplats, flygplats, fyndplats, förvaringsplats, husvagnsplats, lekplats, mordplats, mötesplats, nöjesplats, olycksplats, parkeringsplats, rastplats, sittplats, ståplats, uteplats, utkiksplats, webbplats
  2. placering i tävling
    Vilken plats kom han på?
    Sammansättningar: förstaplats, andraplats, poängplats, tredjeplats, medaljplats
  3. (spelbar) placering bland dom tre bästa i trav
    Jag spelade både vinnare och plats på nummer sju.
  4. utrymme
    Finns det plats för några till.
  5. anställning
    Det finns lediga platser på fabriken.
    Sammansättningar: platsansökan, platsannons
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.  
Etymologi: Av medellågtyska platse, plas, av latinska platea.
Besläktade ord: platsa

Översättningar[redigera]

Lettiska[redigera]

Adjektiv[redigera]

plats

  1. bred