utrymme

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av utrymme  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ utrymme utrymmet utrymmen utrymmena
Genitiv utrymmes utrymmets utrymmens utrymmenas

utrymme

  1. område som tas upp eller som är ämnat att tas upp av en person eller ett föremål
  2. område som är tillräckligt stort för att rymma en person eller ett föremål
    Finns det tillräckligt utrymme i skåpet för de här lådorna?
    Sammansättningar: dödutrymme, förhandlingsutrymme, förrådsutrymme, golvutrymme, källarutrymme, manöverutrymme, spaltutrymme, utrymmesbrist, utrymmeskrävande
  3. persons personliga frihet att tänka eller vara sig själv
    Jag känner att jag behöver mera utrymme i mitt liv. Det är nog dags för oss att göra slut.
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Jämför: plats, rum, rymlighet, yta

Sammansättningar[redigera]

Översättningar[redigera]