plikttrohet

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av plikttrohet  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ plikttrohet plikttroheten
Genitiv plikttrohets plikttrohetens

plikttrohet u

  1. det att ståndaktigt stå fast vid sin plikt
    Besläktade ord: plikttrogen
    Se även tesaurus: Uppmärksamhet, Sannfärdighet, Lydnad, Pliktuppfyllelse, Plikt, Redlighet, Dygd

Översättningar

[redigera]