pol

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även Pol, pol. och pöl.

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av pol  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ pol polen poler polerna
Genitiv pols polens polers polernas

pol

  1. (geografi, astronomi) en av de två punkter på en himlakropp genom vilka himlakroppens rotationsaxel passerar (syftar ofta på någon av jordens poler)
  2. (fysik) en ände av en magnet
  3. (komplex analys) en punkt där gränsvärdet för en given funktion är oändligheten
    Den komplexvärda funktionen  f \colon z \mapsto \frac{1}{1+z^2} har poler i punkterna z=\pm i.

Hyponymer[redigera]

geografisk pol
magnetisk pol
matematisk pol

Sammansättningar[redigera]

fysik

Besläktade ord[redigera]

Översättningar[redigera]