rövare

Svenska

Substantiv

Böjningar av rövare	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	rövare	rövaren, vard. rövarn	rövare	rövarna
Genitiv	rövares	rövarens, vard. rövarns	rövares	rövarnas

rövare

1. person som rövar, rånar, plundrar

   Synonymer: rånare

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1200-talet, som fornsvenska røvare.

   Besläktade ord: beröva, förrövare, rov, röva

   Sammansättningar: sjörövare

   Fraser: dra en rövare

Översättningar

Översättningar

• bokmål: røver m
• danska: røver u
• finska: ryöstäjä ^(fi)
• nynorska: røvar m
• ryska: разбойник ^(ru) m (razbójnik) man, разбойница ^(ru) f (razbójnitsa) kvinna
• spanska: bandolero ^(es) m, bandido ^(es) m, salteador m
• turkiska: soyguncu ^(tr)
• tyska: Räuber ^(de) m, Räuberin ^(de) f