ranka

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av ranka  Aktiv Passiv
Infinitiv ranka rankas
Presens rankar rankas
Preteritum rankade rankades
Supinum rankat rankats
Imperativ ranka
Particip
Presens rankande, rankandes
Perfekt rankad

ranka

  1. bedöma hur väl en viss handling kan utföras av någon i förhållande till dennes konkurrenter; göra upp en lista över samtliga (tänkbara) deltagare ordnad efter hur väl de kan förväntas prestera
    Efter turneringssegern rankas nu Tomas som en av de tio bästa i världen.
    Besläktade ord: rankning
    Sammansättningar: underranka, överranka
  2. (slang, 1970-talet) kopiera (med en Rank Xerox kopiator)

Översättningar[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av ranka  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ranka rankan rankor rankorna
Genitiv rankas rankans rankors rankornas

ranka

  1. (botanik) växtskott ovan jord

Översättningar[redigera]