richten

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Tyska[redigera]

Verb[redigera]

Konjugation för richten 

Hjälpverb: haben

Infinitiv richten
Presensparticip richtend
Perfektparticip gerichtet
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich richte  du richtest  er, sie, es richtet 
Plural wir richten  ihr richtet  sie richten 
Preteritum Singular ich richtete  du richtetest  er, sie, es richtete 
Plural wir richteten  ihr richtetet  sie richteten 
Imperativ
Singular - richte ! -
Plural - richtet ! richten Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich richte  du richtest  er, sie, es richte 
Plural wir richten  ihr richtet  sie richten 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich richtete  du richtetest  er, sie, es richtete 
Plural wir richteten  ihr richtetet  sie richteten 

richten

  1. (juridik) döma, skipa rättvisa
  2. vända
  3. inrikta
  4. rikta, rätta
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Sammansättningar: einrichten