skjuva

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

verb på svenska: materialvetenskap/hållfasthetslära/mekanik(??): verbform av substantivet "skjuvning"

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av skjuva  Aktiv Passiv
Infinitiv skjuva skjuvas
Presens skjuvar skjuvas
Preteritum skjuvade skjuvades
Supinum skjuvat skjuvats
Imperativ skjuva
Particip
Presens skjuvande, skjuvandes
Perfekt skjuvad
Böjningar av skjuva  Aktiv Passiv
Infinitiv skjuva skjuvas
Presens skjuver skjuvs (skjuves)
Preteritum sköv skövs
Supinum skjuvit skjuvits
Imperativ skjuv
Particip
Presens skjuvande, skjuvandes
Perfekt skjuven


Böjningar av skjuva  Aktiv Passiv
Infinitiv skjuva skjuvas
Presens skjuver skjuvs (skjuves)
Preteritum skjuvde skjuvdes
Supinum skjuvt skjuvts
Imperativ skjuv
Particip
Presens skjuvande, skjuvandes
Perfekt skjuvd

skjuva

  1. skuffa, putta, föra, skjuta (något från en viss plats)
    Om vi skjuver undan soffan lite så kanske vi kommer in med bordet från det här hållet.
    Jag skjuvade in väskorna under köksbänken precis innan gästerna kom.
    Kan någon hjälpa till att skjuva på bilen?
  2. (med våld) förmå (någon att göra något)
    De skjuvade honom till att stjäla pengarna från klassrummet.
  3. (tekniskt) påverka en sektionsyta så att ytan förskjuts i sitt eget plan.
    Kombinationer: skjuvbelastning,skjuvbrott, skjuvbrottsgräns, skjuvkraft, skjuvmotstånd, skjuvprov, skjuvvinkel.
    Ex. "Niten skjuvades av" - i betydelsen skars av vinkelrätt till följd av högt vinkelrätt tryck.

Etymologi[redigera]

Besläktat med svenska skjuta. Se även engelska shove.

Översättningar[redigera]