skvalpa

Svenska

Verb

Böjningar av skvalpa	Aktiv	Passiv
Infinitiv	skvalpa	skvalpas
Presens	skvalpar	skvalpas
Preteritum	skvalpade	skvalpades
Supinum	skvalpat	skvalpats
Imperativ	skvalpa	–
Particip
Presens	skvalpande, skvalpandes
Perfekt	–

skvalpa

1. (om vätska) vara i rörelse (såsom en vågrörelse med små vågor) och därvid ge ifrån sig ett plaskande och kluckande ljud

   Det är så mysigt att sitta och höra hur vågorna skvalpar mot sanden.

   Vissa tankar ligger kvar och skvalpar och uppfyller huvudet.

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1400-talet, som fornsvenska sqvalpa.

   Jämför: plaska, klucka, gunga, guppa, skvimpa, skvätta, stänka

   Besläktade ord: skvala, skvalp, skvalpig

Översättningar

vara i vågrörelse och ge ifrån sig plaskande ljud

• finska: läiskyä
• isländska: skvampa, niða
• polska: pluskać ^(pl), chlupać, chlupotać
• tyska: schwappen ^(de), plätschern ^(de)