Hoppa till innehållet

stänka

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Se även stånka.

Svenska

[redigera]

Verb

[redigera]
Böjningar av stänka  Aktiv Passiv
Infinitiv stänka stänkas
Presens stänker stänks (stänkes)
Preteritum stänkte stänktes
Supinum stänkt stänkts
Imperativ stänk
Particip
Presens stänkande, stänkandes
Perfekt stänkt

stänka

  1. (intransitivt, om vätska/våt massa; ibland även om sand och dylikt) sprida ut sig (i droppar/skvättar)
    Vattnet sköljde över kajaken och stänkte upp i ansiktet.
    Ett lätt regn stänkte på åskådarna.
    Vanliga konstruktioner: stänka upp; stänka ut; stänka in
    Synonymer: skvätta
    Jämför: skvalpa, skvimpa, sprätta
  2. (transitivt, överfört från #1) stänka vatten/annan våt massa (på någon eller något så att den/det blir vått)
    1963: Midsommar på Saltkråkan:
    Pelle och Tjorven plaskar och stänker ner varandra i sjön, innan Malin kliver i vattnet och drar upp dem bryskt.
    Jag vill ju absolut inte stänka färg på det vita nya golvet.
    1969: Pippi Långstrump, avsnitt 2:
    Pippi börjar plaska med fötterna i baljan, så att hon stänker vatten på golvet.
    Vanliga konstruktioner: stänka ned/ner
    Synonymer: skvätta, dänka, plaska, blaska
    Besläktade ord: stänk, stänkare, stänkelse, bestänka
    Sammansättningar: daggstänka, smutsstänka, överstänka
  3. (sportslang) skjuta boll hårt in i målet
    Han tog ner en pass, lurade backen och stänkte upp bollen i nättaket.
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av fornsvenska stænkia. Kausativ till stinka. Besläktat med forndanska stænke (danska stænke), norska stenke, medelhögtyska stenken ("få att stinka"), fornengelska stencan ("sprida").

Översättningar

[redigera]