slitning

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av slitning  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ slitning slitningen slitningar slitningarna
Genitiv slitnings slitningens slitningars slitningarnas

slitning u

  1. oenighet, konflikt, osämja
    Användning: Mestadels plural.
    Besläktade ord: slita, slit, slitig, slitsam