solstånd

Svenska

Substantiv

Böjningar av solstånd	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	solstånd	solståndet	solstånd	solstånden
Genitiv	solstånds	solståndets	solstånds	solståndens

solstånd

1. (astronomi) någon av de två tidpunkter på året då solen antar sin största respektive minsta deklination, det vill säga årets ljusaste respektive mörkaste dag

   Hyponymer: sommarsolstånd, vintersolstånd

   Synonymer: solstitium, solvända

   Synonymer: (alla ålderdomliga) stadbragd, stadbrak, starbragd, starbragde, starbrak

Översättningar

någon av de två tidpunkter på året

• armeniska: արևադարձ (arewadarj)
• bokmål: solverv n
• danska: solhverv ^(da) n
• engelska: solstice ^(en)
• finska: päivänseisaus ^(fi)
• franska: solstice ^(fr) m
• frisiska: sinnekear ^(fy)
• färöiska: sólstøða
• isländska: sólhvörf n, sólstöður ^(is) f
• nederländska: zonnewende ^(nl)
• nynorska: solkverv m, solsnu m
• portugisiska: solstício ^(pt) m
• spanska: solsticio ^(es) m
• tjeckiska: slunovrat ^(cs) m
• tyska: Sonnenwende ^(de) f, Sonnwende ^(de) f
• ungerska: napforduló ^(hu)