Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
sovrum
- rum i en bostad som främst används för att sova i
rum som används för att sova i
- arabiska: غرفة نوم (ḡurfat nawm)
- armeniska: ննջարան (hy) (nnǰaran), ննջասենյակ (hy) (nnǰasenyak)
- baskiska: logela (eu)
- bokmål: soverom n, soveværelse n
- bulgariska: спалня f (spálnja)
- danska: soveværelse (da) n
- engelska: bedroom (en)
- estniska: magamistuba (et)
- ewe: anyimlɔxɔ
- finska: makuuhuone (fi)
- färöiska: sovikamar n
- hindi: शयनकक्ष (śayanakakṣa)
- högsorbiska: spańska śpa f
- indonesiska: kamar tidur (id)
- isländska: svefnherbergi (is) n
- italienska: camera da letto f
- japanska: 寝室 (ja) (shinshitsu)
- jiddisch: שלאָפֿצימער m (shloftsimer)
- katalanska: dormitori m, cambra (ca) f
- khmer: បន្ទប់ដេក (bɑntup deek), បន្ទប់គេង (bɑntup keiŋ)
- kinesiska: 臥室, 卧室 (zh) (wòshì), 寢室, 寝室 (zh) (qǐnshì)
- koreanska: 침실 (ko) (chimsil)
- kurdiska: xewxane (ku) f, odeya razanê (ku)
- kymriska: ystafell wely (cy) f, llofft f
- lettiska: guļamistaba f
- limburgiska: bèdskamer, bèdstömmer
- litauiska: miegamasis (lt) m
|
|
|
