sport

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Wikipedia har en artikel om:
sport

Se även Sport.

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av sport  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ sport sporten sporter sporterna
Genitiv sports sportens sporters sporternas

sport u

  1. (oftast fysisk) aktivitet som ibland har tävlingsmoment och regelverk (utövad för nöjes eller hälsans skull, inte för att ha ett arbete utfört)
    Rally är en sport, men ingen idrott.
    Jämför: idrott
    Besläktade ord: sporta, sportig, sportslig
    Sammansättningar: bedömningssport, bilsport, bollsport, båtsport, e-sport, frågesport, galoppsport, hästsport, kampsport, lagsport, materialsport, motorsport, nationalsport, parasport, ridsport, skidsport, sportaffär, sportanläggning, sportartikel, sportbehå, sportbil, sportbilaga, sportbutik, sportfåne, sportjournalistik, sportkanal, sportkläder, sportseglare, sportsko, sportskytte, sportsman, timmersport, vintersport

Översättningar[redigera]

Verb[redigera]

sport

  1. böjningsform av spörja

Bretonska[redigera]

Substantiv[redigera]

sport

  1. sport, idrott

Engelska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av sport  Singular Plural
Nominativ sport sports
Genitiv sport's sports'

sport

  1. sport, idrott
  2. lek, tidsfördriv
  3. skämt, skoj
  4. grabben, kompis
    Användning: används framför allt när man tilltalar någon man känner informellt

Verb[redigera]

sport

  1. sporta, leka
  2. ståta med

Franska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av sport  Singular Plural
Maskulinum sport sports

sport m

  1. sport, idrott

Sammansättningar[redigera]

Frisiska[redigera]

Substantiv[redigera]

sport

  1. sport, idrott

Italienska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av sport  Singular Plural
Maskulinum sport sport

sport m

  1. sport
    Besläktade ord: sportivo

Korsikanska[redigera]

Substantiv[redigera]

sport

  1. sport