stötel

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av stötel  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ stötel stöteln stötlar stötlarna
Genitiv stötels stötelns stötlars stötlarnas

stötel u

  1. (ålderdomligt) stöt, mortelstöt; redskap för att stöta/krossa något för att bli en pulvriserad massa