Hoppa till innehållet

stötel

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av stötel  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ stötel stöteln stötlar stötlarna
Genitiv stötels stötelns stötlars stötlarnas

stötel u

  1. (ålderdomligt) stöt, mortelstöt; redskap för att stöta/krossa något för att bli en pulvriserad massa