stig

Se även Stig och stíg.

Svenska

Substantiv

Böjningar av stig	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	stig	stigen	stigar	stigarna, åld. el. dial. stigarne
Genitiv	stigs	stigens	stigars	stigarnas, åld. el. dial. stigarnes

stig

• uttal: /stiːɡ/

1. smal upptrampad gångväg i skog eller annan terräng

   Etymologi: Av fornsvenska stīgher, av fornnordiska stígr; besläktat med stiga, steg.

   Sammansättningar: cykelstig, djurstig, fårstig, gångstig, skogsstig, viltstig, åsnestig

Översättningar

Översättningar

engelska: path (en), trail (en) finska: polku (fi) lulesamiska: bálges

tjeckiska: stezka (cs) f, cesta (cs) f tyska: Steig (de) m, Pfad (de) m

Verb

stig

1. böjningsform av stiga

Bottniska

Substantiv

stig n

• uttal: steg

1. steg i ett bend’
2. obråkad linknippa av fyra tåtar

Etymologi: Av fornnordiska stig.