stig

Se även Stig och stíg.

Svenska

Substantiv

Böjningar av stig	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	stig	stigen	stigar	stigarna
Genitiv	stigs	stigens	stigars	stigarnas

stig

• uttal: /stiːɡ/

1. smal upptrampad gångväg i skog eller annan terräng

   Etymologi: Av fornsvenska stīgher, av fornnordiska stígr; besläktat med stiga, steg.

   Sammansättningar: cykelstig, djurstig, fårstig, gångstig, skogsstig, viltstig, åsnestig

Översättningar

Översättningar

• bulgariska: пътека ^(bg)
• engelska: path ^(en), trail ^(en)
• finska: polku ^(fi)
• lulesamiska: bálges
• tjeckiska: stezka ^(cs) f, cesta ^(cs) f
• tyska: Steig ^(de) m, Pfad ^(de) m

Verb

stig

1. böjningsform av stiga

Bottniska

Substantiv

stig n

• uttal: steg

1. steg i ett bend’
2. obråkad linknippa av fyra tåtar

Etymologi: Av fornnordiska stig.