stig

Se även Stig och stíg.

Svenska

Substantiv

Böjningar av stig	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	stig	stigen	stigar	stigarna
Genitiv	stigs	stigens	stigars	stigarnas

stig

• uttal: stiːɡ

1. smal upptrampad gångväg i skog eller annan terräng

   Etymologi: Av fornsvenska stīgher, av fornnordiska stígr; besläktat med stiga, steg.

   Sammansättningar: cykelstig, djurstig, fårstig, gångstig, skogsstig, viltstig, åsnestig

Översättningar

Översättningar

• belarusiska: сце́жка f
• bokmål: sti ^(no) m
• bulgariska: пътека ^(bg)
• engelska: path ^(en), trail ^(en)
• estniska: rada
• finska: polku ^(fi)
• franska: chemin ^(fr) m, sentier ^(fr)
• färöiska: leið f, gøta ^(fo) f
• isländska: leið ^(is) f
• italienska: sentiero ^(it) m
• lulesamiska: bálges
• polska: ścieżka ^(pl) f
• portugisiska: trilha ^(pt) f
• ryska: тропа́ ^(ru) f, тропи́нка ^(ru) f, стёжка ^(ru) f, доро́жка ^(ru) f, стезя́ ^(ru) f
• slovakiska: cestička ^(sk) f, chodníček ^(sk) m
• spanska: senda ^(es) f, sendero ^(es) m
• swahili: ujia ^(sw)
• tjeckiska: stezka ^(cs) f, cesta ^(cs) f, cestička ^(cs) f, chodníček m, pěšina ^(cs) f
• turkiska: patika ^(tr)
• tyska: Steig ^(de) m, Pfad ^(de) m
• ukrainska: сте́жка f, стежи́на f, стежи́нка f

Verb

stig

1. böjningsform av stiga