tånge

Svenska

Substantiv

Böjningar av tånge	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	tånge	tången	tångar	tångarna
Genitiv	tånges	tångens	tångars	tångarnas

öppen tånge (utan hjalt) till tvåhandssvärd

tånge u

1. (bladsmide) baktill blad eller klinga utstickande tunga som trär hjaltet (handtaget) eller fäster i skaftet

   Etymologi: Av fornnordiska tangi med samma betydelse. Kognat med fornnordiska tǫng (”tång, tänger”).

2. (regionalt) näs, udde

   Etymologi: Av fornnordiska tangi med samma betydelse. Återfinns i dag främst i ortnamn.

Översättningar

bladsmide

• engelska: tang ^(en)
• finska: kahva ^(fi), aseenkahva
• fornnordiska: tangi
• isländska: tangi ^(is)
• tyska: Erl ^(de) m, Angel ^(de) f

näs, udde

• fornnordiska: tangi
• isländska: tangi ^(is)
• tyska: Landzunge ^(de) f