tóng

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även tong och tóng’.

Bottniska[redigera]

Adjektiv[redigera]

tóng

  • uttal: tʊ́ŋː/, /tóʊ̯ŋɡ, [tʰʊ́ŋː], [tʰóʊ̯ŋ(k)]
  1. tung
    Etymologi: Av fornnordiska þungr.
    Sammansättningar: bakatóng, fræmtóng, tóngferðug, tóngfǿtt

Limburgiska[redigera]

Substantiv[redigera]

tóng m (eller f)

  • uttal: (Etsberg) tòŋˑ(g), (Montfort) tòŋˑ, (Roermond) tɔ̀ŋ
  1. (anatomi) tunga
  2. (fiskar) tunga
  3. plös