tönn

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även tonn.

Svenska

[redigera]

Adjektiv

[redigera]

tönn

  1. (skånska) dum, idiotisk, omogen, korkad, rubbad, konstig
    Är du rent tönn i huvudet?

Isländska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av tönn  Singular Plural
femininum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ tönn tönnin tennur, tannir, tönnur tennurnar, tannirnar, tannirnar
Ackusativ tönn tönnina tennur, tannir, tönnur tennurnar, tannirnar, tannirnar
Dativ tönn tönninni tönnum tönnunum
Genitiv tannar tannarinnar tanna tannanna

Not:

Tennur är den vanligaste pluralformen. Tönnur förekommer också. Tannir är ovanligare.

tönn f

  1. tand
    Etymologi: Från fornnordiska tǫnn.