turs

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av turs  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ turs tursen tursar tursarna
Genitiv turs tursens tursars tursarnas

turs

  1. (illasinnad) jätte, troll; särskilt om jätte i den fornnordiska mytologin
    Etymologi: Svenska dialektala tuss, tusse, "jätte", "troll", "dumbom", "oregerlig person"; jfr danska turs, turse , "jätte", "troll", norska tuss, tusse , fornvästnordiska þurs , þuss, fornsaxiska thuris, "underjordens gud", fornhögtyska thur(i)s, dur(i)s, "jätte", medelhögtyska turse, türse , fornengelska þyrs; jfr även det finländska lånordet tursas, "sjöodjur"; av okänt ursprung.
    Sammansättningar: isturs, eldturs
  2. böjningsform av tur