tvekamp

Svenska

Substantiv

Böjningar av tvekamp	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	tvekamp	tvekampen	tvekamper	tvekamperna
Genitiv	tvekamps	tvekampens	tvekampers	tvekampernas

Tvekamp (envig) avbildat i ett 1500-talsmanuskript

tvekamp

1. duell, strid mellan två personer eller parter
2. (historisk rättsprocedur) envig; holmgång

Synonymer: man mot man, duell

Besläktade ord: tvekämpe

Översättningar

en duell eller strid mellan två personer

• engelska: single combat ^(en)
• tyska: Zweikampf ^(de) m, Duell ^(de) n

rättsprocedur

• engelska: trial by combat ^(en)