tvinga

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

substantiv på svenska: Det man gör med något man använder en tving till. Att tvinga en bräda.

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av tvinga  Aktiv Passiv
Infinitiv tvinga tvingas
Presens tvingar tvingas
Preteritum tvingade tvingades
Supinum tvingat tvingats
Imperativ tvinga
Particip
Presens tvingande, tvingandes
Perfekt tvingad
Not:

Svag böjning

Böjningar av tvinga  Aktiv Passiv
Infinitiv tvinga tvingas
Presens tvingar tvingas
Preteritum tvang tvangs
Supinum tvungit tvungits
Imperativ tvinga
Particip
Presens tvingande, tvingandes
Perfekt tvungen
Not:

Stark böjning

tvinga

  1. få någon att göra något mot dennes vilja
    2012: På rätt hylla i livet (Språktidningen), Maria Leijonhielm:
    Eftersom hon inte kunde skriva tvang hon sin storasyster Anne att ta upp diktamen medan hon spann en historia runt deras gamla trötta grannfru.
    Jämför: nödga


Översättningar[redigera]

Se även[redigera]

Skånska[redigera]

Verb[redigera]

tvinga

  • uttal: /tʊèɪŋa/, /tʊìɲa/
  1. tvinga
    Etymologi: Av fornnordiska þvinga.
    Grammatik: Ordet böjs i pret. tvang, sup. , perf. ptc. tvongen.