uppför

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Adverb[redigera]

uppför

  1. i riktningen uppåt, särskilt snett med bibehållen kontakt med mark eller golv
    Etymologi: Av prepositionen (absolut användning).
    Antonymer: nedför, nerför
    Sammansättningar: uppförsbacke, uppförslut

Preposition[redigera]

uppför

  1. längsmed och mot toppen av

Översättningar[redigera]

Verb[redigera]

uppför

  1. böjningsform av uppföra