riktning

Svenska

Substantiv

Böjningar av riktning	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	riktning	riktningen	riktningar	riktningarna
Genitiv	riktnings	riktningens	riktningars	riktningarnas

riktning

1. information som anger den slutposition en viss rörelse i rummet (eller tiden) har i förhållande till utgångspositionen

   –Vilken riktning vill du åka i?

   –Mot väster.

   De åkte i riktning mot Uppsala.

2. social rörelse med gemensam ideologi, agenda eller idébas

   Socialismen i Sverige delades upp i två riktningar: kommunism och socialdemokrati.

Besläktade ord

• rikta

Sammansättningar

• färdriktning
• inriktning
• körriktning
• riktningskoefficient
• riktningsvektor
• rörelseriktning

Översättningar

rörelse i rummet

bokmål: retning (no) mf engelska: direction (en) franska: direction (fr) f

nynorska: retning f polska: kierunek (pl) m tyska: Richtung (de) f