riktning

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om:
riktning



Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av riktning  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ riktning riktningen riktningar riktningarna
Genitiv riktnings riktningens riktningars riktningarnas

riktning

  1. (geometri, geovetenskap) information som anger den slutposition en viss rörelse i rummet (eller tiden) har i förhållande till utgångspositionen
    –Vilken riktning vill du åka i?
    –Mot väster.
    De åkte i riktning mot Uppsala.
    Tunnelolyckan medförde stopp i trafiken i båda riktningar.
    Efter vattenfallet tog vi av i en mer nordlig riktning.
    Jämför: bana, bog, bäring, håll, kurs, led, linje, lopp, sida, sträckning, väderstreck, vändning
    Sammansättningar: enkelriktning, fiberrriktning, fältriktning, färdriktning, huvudriktning, högerriktning, höjdriktning, inflygningsriktning, körriktning, likriktning, längdriktning, marschriktning, medelriktning, nord-sydriktning, riktningskoefficient, riktningsvektor, riktningsvisare, rörelseriktning, sidoriktning, sidriktning, sprickriktning, strömriktning, tidsriktning, tillriktning, trådriktning, tvärriktning, utgångsriktning, vindriktning
  2. (ideologi) det att (flera) människor har något gemensamt i hur de ser på och bedömer idéer, avsikter, åsikter o dyl (inom främst politik, vetenskap, konst och mode)
    Socialismen i Sverige delades upp i två riktningar: kommunism och socialdemokrati.
    En landningsskatt vore ett steg i rätt riktning.
    Deras smak gick i samma riktning.
    Jämför: benägenhet, böjelse, ism, falang, parti, skola, (social) rörelse, strävan, strömning, syfte, tendens, utvecklingslinje, vändning
    Sammansättningar: enkelriktning, inriktning, högerriktning, konstriktning, likriktning, meningsriktning, moderiktning, sinnesriktning, slagriktning, smakriktning, stilriktning, studieriktning, tankeriktning, trosriktning, utvecklingsriktning, viljeriktning, åsiktsriktning
  3. (teknik, mekanik) det att bearbeta (metall eller annat hårt) material så att det rätas ut
    Jämför: uträtning
    Sammansättningar: axelriktning, plåtriktning, ramriktning
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: rikta, riktad, riktare

Översättningar[redigera]