vallon

Svenska

Substantiv

Böjningar av vallon	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	vallon	vallonen	valloner	vallonerna
Genitiv	vallons	vallonens	valloners	vallonernas

vallon

• uttal: vallo:n

1. franskspråkig person, i synnerhet man, från regionen Vallonien i södra Belgien och angränsande delar av Frankrike

   Besläktade ord: vallonsk, vallonska

   Sammansättningar: vallonsläkt

Översättningar

Översättningar

• danska: valloner u
• engelska: Walloon ^(en)
• finska: vallooni
• franska: Wallon ^(fr) (m ^(fr)), Wallonne ^(fr) (k ^(fr))
• nederländska: Waal ^(nl) (m ^(nl)), Walin ^(nl) (k ^(nl))
• spanska: Valón
• tyska: Wallone, Wallonin f