vanquish

Engelska

Verb

Böjningar av vanquish	Singular		Plural
	1-2:a pers.	3:e pers.
Presens	vanquish	vanquishes	vanquish
Preteritum	◀	vanquished	▶
Perfektparticip	◀	vanquished	▶
Presensparticip	◀	vanquishing, vard. vanquishin'	▶

vanquish

• uttal: ˈvaŋkwɪʃ

1. (transitivt) besegra, eller nedslå en fiende i krig eller liknande.
2. (transitivt) bemästra en känsla eller frestelse

Synonymer: beat, conquer, dominate, overpower, subdue, subjugate

Etymologi: Medeltida engelska venquissen, av medeltidfranska venquis, preterium av veintre att besegra, från latinet vincere.