venja

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Fornnordiska[redigera]

Verb[redigera]

venja

  1. vänja
    venja hann við íþróttir ok hæversku
    att träna honom
    venja barn af brjósti
    att avvänja barn diandet
    þá var hann af brjósti vaninn
  2. att lära djur eller barn
    þar keypti Auðunn bjarndýri vel vanit
    var þat almælt, at engi born væri svá vel vanin
Användning: refl. venjast

Substantiv[redigera]

venja f

  1. sed, vana
    at venju
    som vanligt
    þat var venja hans
    Synonymer: vani
    Sammansättningar: venjubragð, venjuliga, venjuligr


Färöiska[redigera]

Verb[redigera]

venja

  1. träna
    Besläktade ord: venjing