lära

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även Lara.

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av lära  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ lära läran läror lärorna
Genitiv läras lärans lärors lärornas

Som förled i sammansättningar används läro- eller lär-.

lära

  1. samling av vetenskapliga fakta kring ett visst tema
    Paleografi är läran om tolkningen av äldre skrift.
    Sammansättningar: byggnadsfunktionslära, elektricitetslära, ellära, kostlära, växtlära
    Se även: teori, tes, vetenskap
  2. ideologi, informationssamling som utgör grund för synsätt, inriktning eller trosuppfattning
    Jag följer den protestantiska läran.
    Sammansättningar: irrlära
    Se även: dogm, doktrin, ideologi
  3. undervisning
    Synonymer: skola
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Sammansättningar: lärjunge, läroanstalt, läroverk, läromedel, lärosäte
Se även: information, inlärning, kunskap, lärare, lärdom, lärosatser, religion, system, tro

Översättningar[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av lära  Aktiv Passiv
Infinitiv lära läras
Presens lär lärs (läres)
Preteritum lärde lärdes
Supinum lärt lärts
Imperativ lär
Particip
Presens lärande, lärandes
Perfekt lärd

lära

  • uttal: ['lä:,ra] /ˈlæˌra/
  1. (reflexivt: lära sig) ta till sig kunskap; lära in
  2. undervisa; hjälpa någon lära sig; lära ut
  3. böjningsform av lär
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: inlära, inlärning, lärare, lärarinna, lärd, lärdom, lärling
Fraser: lära in, lära sig, lära ut
Se även: inhämta

Översättningar[redigera]