Appendix:Bring/258. Vikning

vikning

substantiv

hopvikning, nedvikning, sammanvikning, veck, veckning, veckling, hopveckling, inveckling, omveckling, hopfällning, fällbord, fällbom, fällbrygga, fällgaller, fällkniv, fällkrage, fällskiva, fällstol, fällsöm, fällning, klaff, klaffbord, klaffplats, gångjärn, led, ledgång, leddocka, armbåge, knä, knäveck, böjning, bukt, buktning, krök, krökning, våg, vågighet, fals, fog, fåll, fållning, fållsöm, bräm, uppslag, omslag, ficklock, kuvert, uppkavling;

krusning, slingring, fläta, knut, snörpning, rynka, plissé, garnering, rysch, skrynklighet, nedskrynkling, hundöra, kråkfötter;

insnörning, omlindning, upprullning.

verb

vika, hopvika, nedvika, sammanvika, leda, böja, hopfälla, hoplägga, hopslå, uppslå, uppkavla, uppskörta, veckla, hopveckla, omveckla, inveckla, inhölja, insvepa, omsvepa, kuvertera, inslå, instoppa, omvira, snöra, insnöra, linda, inlinda, omlinda, falsa, fålla, garnera;

vecka, rynka, snörpa, skrynkla, nedskrynkla, skrynklas, nedskrynklas, skrumpna, skrympa, krusa, fläta, krulla, ringla, frisera, rulla, upprulla, nysta.

adjektiv, adverb

tillhopaviken, tillhopalagd, ledad, hopfällbar, veckig, vecklagd, veckrik, korrugerad, vågig, rynkig, skrynklig.