ablativ

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Innehåll 1 Svenska 1.1 Substantiv 1.1.1 Översättningar 2 Tjeckiska 2.1 Substantiv

[redigera] Svenska

[redigera] Substantiv

ablativ

1. (lingvistik) namn på böjningsform (kasus) för substantiv i vissa språk (framför allt latin). Ett substantiv kan förekomma i formen ablativ bl.a. för att detta krävs av ett föregående ord (styrning) eller för att signalera att substantivets funktion i frasen är som ett medel (instrument) för den handling som frasen beskriver (jämför instrumentalis).

[redigera] Översättningar

[redigera] Tjeckiska

[redigera] Substantiv

ablativ

1. (lingvistik) ablativ