hora

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även hóra och höra.

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av hora 1-2. Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ hora horan horor hororna
Genitiv horas horans horors horornas

hora

en hora (1)
  1. (nedsättande) prostituerad, kvinna som bedriver hor
    Hororna visar upp sig på gatan för att locka kunder.
    Etymologi: avledning av hor (hor + -a)
    Antonymer: horkarl (ålderdomligt, man som bedriver hor)
    Synonymer: prostituerad, sköka, slinka
  2. (vulgärt, nedsättande, skällsord) person vars beteende anses socialt eller moraliskt oacceptabelt; även vanlig beteckning om person vars beteende kännetecknas av brist på principer eller skrupler; allmänt skällsord för person (oftast kvinna) man ogillar
    Den där lilla horan knullar med vem som helst.
    Den där debattören har blivit en riktig mediehora.
    Jävla hora!
  3. (slang) uttryck som används om rullbräda som man ligger på när man arbetar under bilar
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Äldre fornsvenska hora, av hor. Rotbesläktat med kär (via latin).
Sammansättningar: crackhora, horbock, horgata, horhus, horkarl, horunge, lyxhora, manshora, mediehora, prestigehora, tjackhora
Besläktade ord: hor, horeri, horig

Översättningar[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av hora 1-2. Aktiv
Infinitiv hora
Presens horar
Preteritum horade
Supinum horat
Imperativ hora
Particip
Presens horande, horandes
Perfekt

hora

  1. (ålderdomligt, nedsättande) ha sexuellt umgänge utanför äktenskap eller fast förhållande
    Den satans kärringen har varit ute och horat igen!
  2. genomföra handling som överordnar vissa intressen över alla andra
    Med den här usla boken har du bara horat till dig pengar.
  3. arbeta som prostituerad
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Sen 1585, till hora.
Synonymer: vänsterprassla, ha (en affär)

Asturiska[redigera]

Substantiv[redigera]

hora f

  1. timme
    Etymologi: Av latinska hōra, av grekiska ὥρα (hōra).

Färöiska[redigera]

Substantiv[redigera]

hora f

  1. hora, prostituerad
    Synonymer: gleðigenta, púta, skøkja

Katalanska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av hora  Singular Plural
Femininum hora hores

hora f

  1. timme
  2. tid
    Quina hora és?
    Vad är klockan? (ordagrant: Vilken tid är det?)
  3. dags
    És hora de sopar.
    Det är dags för middag.
  4. bokad tid, möte
    Tinc hora al metge.
    Jag har en tid bokad hos doktorn.
    Synonymer: cita
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av latinska hōra, av grekiska ὥρα (hōra).
Fraser: a alta hora, a hora baixa, a hora foscant, a l'hora, bona hora, d'hora, fora d'hora, gran hora de dia, hora extra, hora punta, hora zero
Sammansättningar: horabaixa, tothora
Besläktade ord: horeta

Latin[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av hora  Singular Plural
femininum
Nominativ hōra hōrae
Genitiv hōrae hōrārum
Dativ hōrae hōrīs
Ackusativ hōram hōrās
Ablativ hōrā hōrīs
Vokativ hōra hōrae
Lokativ hōrae hōrīs
Ordet tillhör den första deklinationen.

hōra f

  1. timme
  2. tid
  3. årstid
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av grekiska ὥρα (hōra).

Moldaviska[redigera]

Substantiv[redigera]

hora

  1. dans

Portugisiska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av hora  Singular Plural
Femininum hora horas

hora f

  1. timme
    Etymologi: Av latinska hōra, av grekiska ὥρα (hōra).

Slovakiska[redigera]

Substantiv[redigera]

hora f

  1. berg, fjäll

Spanska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av hora  Singular Plural
Femininum hora horas

hora f

  1. timme
    Etymologi: Av latinska hōra, av grekiska ὥρα (hōra).

Tjeckiska[redigera]

Substantiv[redigera]

hora f

  1. berg, fjäll