tid

Svenska

Substantiv

Böjningar av tid	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	tid	tiden	tider	tiderna
Genitiv	tids	tidens	tiders	tidernas

tid

1. (fysik) den fjärde klassiska dimensionen i universum vid sidan av rummets dimensioner; förloppet av det förflutna, nuet och det kommande
2. avgränsad tidsrymd; era, eon eller tidpunkt t.ex.

   Fred för vår tid (Neville Chamberlain, 1938)

   Tio sekunder blankt är en bra tid på hundra meter.

3. tillfälle då tiden är inne för att göra något, eller då det börjar bli sent

   Vanliga konstruktioner: i rättan tid

   Nu är det tid att sova.

   Det är tid för tandborstning snart.

   Komma i tid.

Besläktade ord

• tidig

Fraser

• alla tiders
• bida sin tid
• i rättan tid
• i sinom tid
• i tid och otid
• med tiden
• på tiden
• Tiden läker alla sår.
• tids nog

Sammansättningar

• dåtid
• ensamtid
• framtid
• medeltid
• nutid
• tidkort
• tidskänslig
• tidsnöd
• tidszon
• tidtagning
• väntetid
• övertid

Översättningar

förlopp  

danska: tid (da) u engelska: time (en) estniska: aeg (et) finska: aika (fi) franska: temps (fr) isländska: tími (is) m, tíð (is) f italienska: tempo (it) latin: tempus (la)

nordsamiska: áigi (se) polska: czas (pl) portugisiska: tempo (pt) m ryska: время (ru) spanska: tiempo (es) m tyska: Zeit (de) f, Uhrzeit (de) f

Se även

• dags

Adjektiv

Böjningar av tid		Positiv	Komparativ	Superlativ
		Attributivt
Obestämd singular	Utrum	tid	▲
	Neutrum	titt	▲
Bestämd singular	Maskulinum	tide	tidare	tidaste
	Alla	tida	▼	tidaste
Plural		tida	▼	tidaste
		Predikativt
Singular	Utrum	tid	▲	▲
	Neutrum	titt	tidare	tidast
Plural		tida	▼	▼
Adverbavledning		titt

tid

1. (ålderdomligt) som inträffar vid denna tid

   Om morgonen efter, sände Signi til sina bröder, at weta hwad titt wore. (Wolsunga Saga, Eric Julius Biörner, 1737)

   Besläktade ord: tida

   Sammansättningar: tidfrågen, tidfödling, tidrådig