vara

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Hoppa till: navigering, sök
verb på svenska: att vara den som "tar" i kull, som i "Se upp! Kalle är!
Kvalitetskontroll - diskussion
På diskussionssidan finns en pågående eller oavslutad diskussion som rör detta uppslag.
Motivering: finns egentligen perfektparticip, och vad är den i så fall?

Se även Vara, våra och vară.

Innehåll

[redigera] Svenska

[redigera] Substantiv

Böjningar av vara  Oräknebart
neutrum Obestämd Bestämd
Nominativ vara varat
Genitiv varas varats

vara 1

  1. det att vara, existens


Böjningar av vara  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ vara varan varor varorna
Genitiv varas varans varors varornas
Som förled i sammansättningar används varu-.

vara 2

  1. ting som köps och säljs
    Företaget köper in hundra varor varje måndag.

vara 3 oböjligt

  1. (ålderdomligt, i vissa uttryck) vård, förvar
    Det gäller att ta vara på den tid man har tillsammans.
    Ta vara på dig!

[redigera] Besläktade ord

vara 2
vara 3

[redigera] Fraser

vara 3

[redigera] Översättningar

existens
ting som köps och säljs

[redigera] Verb

Böjningar av vara 1.1-1.4 Aktiv
Infinitiv vara
Presens är
Preteritum var
Supinum varit
Imperativ var
Particip
Presens varande, varandes
Perfekt voren
Not:

konjunktivformer:
vare och vore,
se under Grammatik

Böjningar av vara 2. Aktiv
Infinitiv vara
Presens varar
Preteritum varade
Supinum varat
Imperativ vara
Particip
Presens varande, varandes
Perfekt
Böjningar av vara 3. Aktiv Passiv
Infinitiv vara varas
Presens varar varas
Preteritum varade varades
Supinum varat varats
Imperativ vara
Particip
Presens varande, varandes
Perfekt

vara 1

  1. (kopula) ett ord som tillskriver subjektet en identitet eller egenskap
    Tre i kvadrat är nio.
    Karl den tolfte var kung av Sverige.
    Bollen är rund.
    Jag var försenad.
  2. (hjälpverb) för att tillsammans med perfektparticip bilda passiv verbform
    Han var född svensk. vad är skillnaden mot kopula här?
  3. (intransitivt) uppta plats i rummet eller tiden; befinna sig
    Jag är hemma.
    Var är cykeln? - Den är i skjulet.
    Festen var ju i fredags kväll!
  4. (intransitivt) existera, finnas
    Fildelningens vara eller icke vara har debatterats länge.
    Att vara eller inte vara, det är frågan -W. Sheakespear, Hamlet

vara 2

  1. fortsätta verka, hålla i sig
    Hur länge ska det här vara?! Jag tror jag får migrän!

vara 3

  1. utsöndra var
    Såret varade.

[redigera] Varianter

kopula, som tillskriver subjektet egenskap; hjälpverb för passiv verbform; uppta plats i rummet
  • va (talspråkligt)

[redigera] Grammatik

kopula, som tillskriver subjektet egenskap; hjälpverb för passiv verbform; uppta plats i rummet; existera
  • Verbet vara tillhör de få undantag där det fortfarande finns levande konjunktivformer i svenskan, nämligen vare (i presens) och vore (i preteritum).
  • I äldre svenska förekommer pluralformerna äro (i presens aktiv) och voro (i preteritum aktiv).

[redigera] Användning

Verbet vara har många vardagliga varianter av böjningsformer som är mest uttalsinfluerade, och som mer eller mindre accepteras i skrift. Dessa varianter ä, e eller é istället för är, va istället för var, och vart istället för varit. I verser brukar man använda dessa former för att göra rytmen tydlig för läsaren eller göra det tydligare hur ordet skall uttalas i t.ex. rim.

[redigera] Synonymer

fortsätta verka

[redigera] Besläktade ord

utsöndra var

[redigera] Fraser

[redigera] Översättningar

kopula, som tillskriver subjektet egenskap
befinna sig
hjälpverb för passiv verbform
existera
fortsätta verka
utsöndra var
vara 1, behöver verifieras