Hoppa till innehållet

knalla

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Verb

[redigera]
Böjningar av knalla  Aktiv Passiv
Infinitiv knalla knallas
Presens knallar knallas
Preteritum knallade knallades
Supinum knallat knallats
Imperativ knalla
Particip
Presens knallande, knallandes
Perfekt knallad

knalla

  1. (vardagligt) långsamt, promenera
    Nu ska jag knalla vidare.
    Fraser: (partikelverb) knalla hem, knalla in, knalla omkring, knalla runt, knalla ut
    Fraser: det knallar och går
  2. avge en knall
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: knalle
Se även tesaurus: Våldsamhet, Ljudstyrka, Ljudstöt

Översättningar

[redigera]