öken

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om:
öken

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av öken  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ öken öknen öknar öknarna
Genitiv ökens öknens öknars öknarnas
en öken i Libyen

öken

  1. landområde där i stort sett ingenting växer under större delen av året på grund av sträng torka
    Etymologi: Av yngre fornsvenska økn, på äldre fornsvenska øþkn, bildat i anslutning till öde.[1][2], se även ödemark. Av urgermanska *auþijaz (”öde”), av rom urindoeuropeiska *h₂ewt(i)o- (”övergiven”). Jämför forndanska øthken (danska ørken).
    Hyponymer: sandöken, stenöken, saltöken, isöken
    Sammansättningar: ökenklimat, ökenlandskap, ökenväxt
  2. böjningsform av ök


Översättningar[redigera]

Adjektiv[redigera]

öken (oböjligt)

  1. (slang) dödstråkig, fullständigt ointressant

Källor[redigera]

  1. Svensk ordbok: "öken"
  2. Svensk etymologisk ordbok: "öken"