avvika

Svenska

Verb

Böjningar av avvika	Aktiv	Passiv
Infinitiv	avvika	avvikas
Presens	avviker	avviks (avvikes)
Preteritum	avvek	avveks
Supinum	avvikt, avvikit	avvikts, avvikits
Imperativ	avvik	–
Particip
Presens	avvikande, avvikandes
Perfekt	(avviken), avvikt

avvika

1. ändra riktning; bryta planering

   Han avvek från den inslagna kursen.

2. skilja sig (från); inte följa mönstret

   Det är accepterat att vara sexuellt avvikande numera.

   Resultatet avviker en hel del från målet.

   Hans metoder avviker från de vanliga metoderna.

3. lämna, försvinna (bort/iväg), rymma

   Hon avvek från sällskapet utan att någon märkte något.

   Han avvek under permission.

4. avlägsna sig

Besläktade ord: avvikande, avvikelse

Översättningar

ändra riktning

• bokmål: avvike
• finska: poiketa ^(fi)
• tyska: abweichen ^(de), abschweifen ^(de), abzweigen ^(de)

inte följa mönstret

• engelska: deviate ^(en)
• tyska: abweichen ^(de)

försvinna, rymma

• finska: kadota ^(fi)
• tyska: entweichen ^(de)

avlägsna sig

• tyska: abschweifen ^(de)