böjningsform

Svenska

Substantiv

Böjningar av böjningsform	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	böjningsform	böjningsformen	böjningsformer	böjningsformerna
Genitiv	böjningsforms	böjningsformens	böjningsformers	böjningsformernas

böjningsform

1. (grammatik) form av ord som inte är i grundform

   Antonymer: grundform, stamform

   Hyperonymer: ordform

Översättningar

Översättningar

• bokmål: bøyningsform mf
• danska: bøjningsform u
• engelska: inflected form ^(en)
• finska: taivutusmuoto ^(fi)
• grönländska: naanilik
• isländska: beygingarform n, beygingarmynd f
• tyska: Beugungsform f, Flexionsform ^(de) f