blöta

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även blota och blotta.

Svenska

[redigera]

Adjektiv

[redigera]

blöta

  1. böjningsform av blöt

Verb

[redigera]
Böjningar av blöta  Aktiv Passiv
Infinitiv blöta blötas
Presens blöter blöts (blötes)
Preteritum blötte blöttes
Supinum blött blötts
Imperativ blöt
Particip
Presens blötande, blötandes
Perfekt blött

blöta

  1. lägga något i vatten eller spruta vatten på för att göra det blött
    Jämför: fukta, väta
    Fraser: (partikelverb) blöta igenom, blöta ner, blöta ner sig
    Fraser: (idiom) blöta i byxorna, blöta i sängen, stöta och blöta
    Besläktade ord: blöt

Översättningar

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av blöta  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ blöta blötan blötor blötorna
Genitiv blötas blötans blötors blötornas

blöta

  1. ihållande och ymnigt regn
    Det är inte vidare roligt att vara ute i den här blötan.
    Sammansättningar: rotblöta
  2. vattensjuk, ofta gyttjig mark, orsakat av ihållande och ymnigt regn
  3. norrländsk variant av dopp i grytan med tunnbröd