Hoppa till innehållet

chef

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av chef  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ chef chefen chefer cheferna
Genitiv chefs chefens chefers chefernas
Som förled i sammansättningar används vanligen chefs-, men i ett par undantagsfall chef-.

chef

  • uttal: ɧeːf eller ɧɛːf
  1. person som leder en grupp personer och fattar beslut i den
    Sammansättningar: avdelningschef, chefdirektör, chefredaktion, chefredaktör, chefsassistent, chefsbefattning, chefsdirigent, chefsekonom, chefsförhandlare, chefsingenjör, chefsinstruktör, chefsjobb, chefsjurist, chefskap, chefskonstruktör, chefsmyndighet, chefsnivå, chefsperson, chefspost, chefssekreterare, chefsställning, chefstjänst, chefsåklagare, enhetschef, kommunchef, platschef, polischef, stabschef
    Etymologi: Belagt i språket sedan 1727.[1] Av franska chef.
  2. (heraldik) en horisontell linje över en skölds topp; en ginstam

Översättningar

[redigera]

Danska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

chef

  1. chef

Engelska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av chef  Singular Plural
Nominativ chef chefs
Genitiv chef's chefs'

chef

  1. kock
    Synonymer: cook

Franska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av chef  Singular Plural
Maskulinum chef chefs

chef m

  1. chef
  2. hövding

Källor

[redigera]
  1. Svensk ordbok: "chef"