draugr
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Svenska
[redigera]Substantiv
[redigera]draugr
- (folktro, allmogespråk) drög; gengångare, spöke
Fornnordiska
[redigera]Substantiv
[redigera]Böjningar av draugr | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
maskulinum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | draugr | draugrinn | draugar | draugarnir |
Ackusativ | draug | drauginn | drauga | draugana |
Dativ | draugi | drauginum | draugum | draugunum |
Genitiv | draugs | draugsins | drauga | drauganna |
draugʀ m
- (folktro) gengångare, spöke
- Etymologi: Av ett urgermanska *draugaz (”inbillning, hägring, illusion”), av ett urgermanska *dreuganą (”vilseleda”), från en urindoeuropeiska *dʰréwgʰ-s ~ *dʰrugʰ-és, till samma rot som bedraga. Se etymologin för drög i samma bemärkelse. Härlett i svenska drög, dröger, draugr, norskt bokmål draug, drog, drauv i samma bemärkelse.
- Stavning: Alternativ stavning: drǫugʀ?